Folkskolestadgan (ad. 1842)

Enligt folkskolestadgan skulle det finnas i varje församling minst en, helst fast skola med godkänd lärare. Barnens skolgång blev obligatorisk, inte längre en kyrkans angelägenhet. Lärarna utbildades numera vid folkskoleseminarier.

Byggbeslut.

I januari 1841 beslöt sockenstämman om att låta bygga en ny sockenstuga. Den skulle även rymma bostad för skolmästare och barnmorska. -...- Till byggmästare antogs Jan Ersson på Ingla mot ett arvode på 1 Riksdaler B:o om dagen under timring, ett särskild ackord skulle överenskommas angående snickeriarbetet. Arbetsdagen förlades mellan 05:00 och 21:00.
I oktober 1841 togs ett nytt bygnadsbeslut om att Anders Larsson från Sundby skulle uppföra den sockenstuge- skolbygnaden för 100 Rdr B:o efter en ny ritning av byggmästare Bång på den plats som pastor upplåtit för byggnation.
I mai månad togs ett lån ur kyrkokassan om 66 Rdr 72 sk B:o och man tog upp 1 Rdr per mantal.
Bygget igångsattes och i oktober 1842 stod det nya skolhuset färdig.

Vintern 1842 inställde sig två ombud för Ålands församling - inspektör Lindgren på Österby och häradsdomare Jansson, Västerby. Dessa anmälde att Ålands församling tills vidare önskae förena sig med Skogs-Tibble till ett skoldistrikt och gemensamt använda den nyuppförda fasta skolan. Till detta lämnade sockenstämman sitt bifall, kanske främst därför att Kungl. Majt. hade föreskrivit att skolmästarlönen skulle vara minst 18 tunnor spanmål och Skogs-Tibbles skolfond för närvarande bara gav 12 tunnor i avkastning till lärarlönen.

 

utdrag ur boken: Skogs-Tibble, Kulturbygd i Uppsalas närhet. En utgåva av Skogs-Tibbles Hembygds förening
(ISBN 91-7970-362-3) som ff. går att beställa genom sekretariatet.